.
I det välskrivna protokollet kan man utläsa att den första styrelsen bestod av Jan Lund ordförande, Stig Nilsson, Bodil Hammarström, Susanne Bergström samt Torbjörn Lund. Efter fastställande av dagordningen beslöts att årsavgiften för juniorer skulle vara 25 kronor samt att övriga medlemmar skulle betala 50 kronor.
Den gamla gården som klubben, då som nu, arrenderade av familjen Dicksson på Nannarp behövde omändras så att ladugården skulle fundera som häststall. Mötet biföll därför ordförandes förslag att var och en som hade möjlighet skulle låna Styringe 100 kronor. Klubben skulle senare betala tillbaka ”hundralappen”. I de följande protokollen från första verksamhetsåret beskrivs det stora arbete som utfördes för att man så snart som möjligt skulle komma igång med ridverksamheten. I tur efter stallet, stod en paddock med trästaket och renovering av stugan, högst på önskelistan. Ägaren lät lägga plåt på stalltaket samt borra en bättre brunn, då det visade sig att den befintliga inte räckte till.
Årsredovisningen för 1975 visade att klubben hade 75 medlemmar, därav 55 juniorer. Klubben hade fyra medlems ägda hästar samt några inhyrda. Ett tvådagars ridläger hade anordnats med 22 deltagare. Klubbens ungdomar arrangerade en julbasar som inbringade ett netto på 800 kronor!!
Klubben fick under det första året ett erbjudande från Halmstad Fältrittklubb att anslutas som sektion till HFK. RKSS medlemmar accepterade detta efter moget övervägande. Den formella anslutningen skedde den 20 mars 1976. Styringe hade därmed tillgång till det kunnande och den erfarenhet som fanns i moderklubben samt inte att förglömma den eminenta hinderparken.
Under 1976 började verksamheten ta form. Lektionsverksamheten inbringade drygt 11 000 kronor men samtidigt kostade hästarna 11 800 kronor. Med hjälp av pengar från stat och kommun samt eget arbete i form av lotterier, ridläger, midsommarfest mm blev årets vinst 6000 kronor. Detta kan låta mycket men det fanns många och stora hål att fylla. Under 1977 uppgick summan för reparationer och underhåll av fastigheten till 12 000 kronor. Fodret till hästarna kostade 18 000 och inkomsten av ridverksamheten sjönk till 9 000 kronor. Det senare berodde bl a på att ”hästhostan” under hösten hade drabbat Halland, och därmed också Styringe.
Säkerheten till häst var och är en viktig del av Styringes uppgifter att förmedla till alla häst- och ridintresserade. Under 1977 motionerade den nybildade ungdomssektionen om regler för säker uteridning. Ungdomarna var hänvisade till att en rutinerad ryttare skulle ställa upp och rida med ut. Styrelse tog god tid på sig att fundera igenom saken. Men i maj 1978 så beslutades att Styringes ryttare, under noggrant beskrivna villkor, fick rida ut i skog och mark. Ett av villkoren var att ryttarna skulle meddela på ett block i stallet vart de red och beräknad hemkomst. Då uppstod namn på ridvägar som ”VÄGARNA FÖRBI BORITS, STICKSTIGEN, BASSERUNDAN” med flera.
Den 25 september 1978 arrangerade Styringe sin första tävling - En inbjudningstävling för ponnyer som lockade ca 65 starter. Ryttare kom från Falkenberg, Kvibille och Halmstad. Arrangemanget fick god kritik av ryttare och gav styrelsen blodad tand. Tävlingen arrangerades en söndag varje år fram till 1982, då inbjöd man även ridhästar och tog då lördagen till hjälp.
Under hela 80-talet fick styrelsen slåss mot allt högre kostnader för driften av klubben. Trots bidrag från stat av kommun var utgifterna större än inkomsterna från lektionsverksamheten, det var egentligen den som skulle betala det hela. En reklamdrive som gjordes mot skolorna i närheten hade försäkrat klubben om att det fanns underlag för att fylla lektionerna flera gånger om. Men eftersom antalet lektioner begränsades av att klubben ”bara” hade tillgång till 10 hästar och ponnyer och ville hålla ner antalet lektioner för att det skulle bli attraktivt att stalla in sin häst som lektionshäst i ”light version” gällde det att ha fantasi och entusiastiska medlemmar för att kunna tjäna i extra pengar!!!
En närliggande äggproducent fick hjälp av ”styringar” med att plocka in resp. ut höns ur burar! Ett företag i rakbladsbranshen kallade på oss under många år när det var dags för reklamkampanjer. Sedan var det också de mer konventionella metoderna som tävlingar, lotterier, julmarknader mm. 1984 hölls den första loppmarknaden på Styringe, den har blivit tradition och arrangeras i maj månad i samband med Hästens Dag.
Trots den kärva ekonomin under åren dök det upp optimistiska förslag till styrelsen att klubben borde undersöka möjligheterna till att bygga ett ridhus. I december 1986 uppvaktades kommunen med en skriftlig begäran om ett anslag på 450 000 kronor till ett ridhus. Turerna blev många och frågan är om våra representanter i denna fråga, Jan Persson (ordförande 1988-1994) och Kent Carlsson (byggansvarig och Styringes ordförande i början av 90-talet) kunde inregistrera ett och annat grått hårstrå i sina blonda kalufser.
Under tiden vilade inte styringes medlemmar på hanen. Man tog sig oförväget vidare och under sommaren 1987 startade en stor renovering av stallet. Hela stallet ”blåstes ut” och förlängdes i två etapper. De kommunala kvarnarna hade malt vidare och sommaren 1989 fick Harplinges och Kvibilles ridklubbar samt vår egen, ett kommunalt borgen för byggande av ett ridhus vardera. Arbetet med ridhuset hade egentligen pågått några år, genom insamlande (nedmontering) av rivningsmaterial som isolering, balkar till taket, fönster, plåt till utvändig klädsel, virke mm. Men NU kunde bygget starta. Det blev tuffa tag för medlemmarna och vi trodde nog lite till mans att vi tagit oss vatten över huvudet. Men många trevliga och glada minnen överväger. I verksamhetsberättelsen för 1989 kan man läsa att redan på hösten kunde lektionsverksamheten flytta in under tak.
Den 20 oktober 1990 invigdes Ridhuset under pompa och ståt. Bl a med hjälp av stråkensemblen från Musikskolan, Anders Gernandt och inte att förglömma, Styringes medlemmar i alla åldrar som visade sitt ridkunnande.
Utan massiv insats av klubbens medlemmar hade inte detta projekt kunnat förverkligas. Man brukar i sådana sammanhang säga ”ingen nämnd och ingen glömd”. Men här krävs undantag. Uno Simonsson och Kent Carlsson drog ett oerhört stort lass under byggtiden. Hela sin fritid tillbringade de på ridhusbygget under drygt ett års tid. Stort TACK till er båda!
Idag är Styringe en klubb med ca 200 medlemmar, ridskoleverksamhet och med en allt större tävlingsverksamhet. Många medlemmar, såväl vuxna som barn, representerar klubben framgångsrikt på tävlingsbanorna i hoppning, dressyr och fälttävlan.
